Etiketter

onsdag 3 maj 2017

Aceton

Aceton

Aceton 2-propanon, dimetylketon. Den kemiska formeln för aceton är  C3H6O. Men man kan även skriva CH3COCH3. Aceton är ett lösningsmedel, vi känner nog mest igen det som nagellacksborttagning, men aceton används för många andra saker. Ungdomar idag köper det bland annat för att tillverka narkotika, (Spice, alltså syntetisk cannabis). Butiker som coop och Willys har upptäckt ungdomar som kommer in och köper flera flaskor aceton mest killar och det sker mest i norra Sverige. Aceton kan även vara skadligt vid förtäring, inandning, ögonkontakt eller hudkontakt, då aceton har en sött men stark lukt som kan irritera ögon är det viktigt att produkten används på ett säkert sätt. Då den är väldigt brandfarlig. Vid förtäring av större mängder aceton bör man inte framkalla kräkning då aceton är ett lösningsmedel och kan då skada slemhinnor och matstrupen man bör istället åka in till sjukhus för magpumpning. Vid kontakt med ögon bör man skölja ögat under vatten i minst fem minuter om problem kvarstår ska man kontakta giftinformationen. Något som kan vara ganska bra med aceton är att det är ett väldigt bra och effektivt lösningsmedel, aceton är en produkt som kan lösa upp fett men också lösas i vatten då den är opolär och polär. Den leder också värme bättre än vad vatten gör. Aceton är en produkt som är brandfarligt och skadligt för djur och människor det innebär att man bör inte hälla ut det i avlopp, istället ska du lämna aceton på en miljöstation, miljöstationen är ett grönt plåtskåp som finns på samtliga återvinningscentraler. Sen transporteras det farliga avfallet till en sektion för farligt avfall. Där finns kemiutbildad personal kan identifiera och klassificera innehållet i flaskor och burkar. En del preparat renas och andra måste förstöras. Andra material behandlas genom våtkemisk tvätt. Aceton har en dipol-dipolbindning i den här slags bindningen uppstår en attraktion mellan dipoler och kraften ökar ju närmare dipolerna kommer varandra. En dipolbindning är svagare än en jonbindning på grund av att i en dipolbindning är laddningarna svagare. Dipolbindningen uppstår genom en elektrisk attraktion mellan dipoler. 2011 gjordes ett försök om att framställa aceton på ett biologiskt sätt genom att ta gaserna koldioxid och vätgas som är avfallsprodukter i många industriprocesser och tillsammans med acetogena bakterier användas för att framställa aceton. Just nu tillverkas  5,7 miljoner ton aceton av det framställs 90% ur petrokemiska råvaror så som propen eller benzol, men med en bioteknisk framställningsmetod kan man spara resurser och minska utsläppen av växthusgas. Detta i sin tur kan förbättra levnadsvillkoren för både människor och djur då den globala uppvärmningen är/kommer att bli ett stort problem i framtiden. Det kan göra att istället för att man bara släpper ut restprodukter från andra industrier kan man framställa andra produkter med restprodukterna och i framtiden framställa även andra produkter. En kemisk produkt är ett kemiskt ämne, aceton är ett av dom. Ämnet aceton är en kolförening som kokar vid låg temperatur. 

En del källor är lite äldre men säker, det var svårt att hitta källor som var trovärdiga källor om vad aceton innehåller då jag bara hittat den informationen på flashback så jag valde att inte ta med den informationen.



onsdag 1 mars 2017

Verklig bild - skenbild

Material: Stearinljus med hållare, lins +10 och lins -10(andra linser med ungefär samma brännvidd kan användas), linshållare, skärm med vit pappskiva.
Linsen: Den bild linsen ger av ett föremål kan vara av två slag, antingen en verklig bild eller en skenbild. En verklig bild kan ses på en skärm. Det kan däremot inte en skenbild. En skenbild kan bara uppfattas direkt i ögat genom att man tittar på föremålet genom linsen.
Metod: 1. Placera ett tänt stearinljus framför linsen +10. Se till att ljuslågan kommer i samma höjd som linsens mittpunkt.2. Håll skärmen på andra sidan om linsen och försök att fånga upp bilden av lågan på skärmen. Titta på ljuset genom linsen. Gör om försöket några gånger med olika avstånd mellan ljuset och linsen. Redogör för de slutsatser du kan dra.3. Byt ut den positiva linsen mot den negativa linsen -10 och gör om försöket. Redogör för det slutsatser ni kan dra.
Resultat: Vi använde -15 linsen först då såg man ljuslågan i linsen som en skenbild den fanns egentligen inte.Sen tog vi +15 lins och då fick vi ingen riktigt bra bild, men då testade vi en +5 lins och då såg vi tydligt skillnaden, på det vita pappret såg man lågan från ljuset upp och ned.
Slutsats: Den konvexa linsen gjorde att vi såg ljuslågan upp och ned, för att man ska se en bild på den vita skärmen måste ljuslågan vara bortanför brännpunkten för skulle ljuslågan vara innanför brännpunkten skulle vi inte se någon låga.
Den konkava linsen kan inte göra så att vi ser en bild på skärmen för det är bara en skenbild, den såg man genom att titta genom linsen, skenbilden är förminskad och rättvänd bild av ljuset. Av att veta det här har vi kunnat skapa kikare och mikroskop.

torsdag 16 februari 2017

Ljusets brytning i vattnet

Ljustra fisk i skålen
Material: Genomskinlig låda, blompinne(istället för ljuster), mynt (istället för fisk).
Metod: Lägg myntet på lådans botten häll i vatten i lådan till den nästan är full. Stöd blompinnen mot kanten och sikta noga på myntet. Stick ner ljustret mot myntet. Vad händer?
Resultat: Man träffar inte myntet, för när vi stack ner pinnen såg det ut som att den böjdes, och från sidan såg det ut som om den hade gått av.
Slutsats: Det blir så för att ljuset bryts när blompinnen träffar vattenytan eftersom vatten är ett tjockare material då bromsas ljuset. För oss ser det ut som att pinnen kommer träffa fisken/myntet men ögat luras. Infallsvinkeln är lika stor som reflektionsvinkeln.

Totalreflexion i glas
Material: En kemibägare 250ml
Metod: Häll vatten i bägaren. Titta från sidan så ser du att botten på bägaren ser ut som en spegel
Varifrån kommer ljuset som du ser i den speglande botten? Pröva om du kan placera en hand så att den syns i spegeln. Var placerar du den i så fall?
Var ska ögat vara för att den övre vattenytan ska se ut som en spegel?
Var ska ögat vara för att den böjda ytan ska se ut som en spegel?
Resultat: Om man tittar från sidan ser man en spegel på botten och tittarn man från sidan och upp får man en spegel där uppe. För att se handen i spegeln placerar man handen på det buktiga delen av bägaren och sen beror de på vart ifrån man tittar. Men vi kunde inte se en spegel på den buktiga delen.
Slutsats: Totalreflektion gör att ljuset går ännu snabbare det studsar. Det använder man bland annat i fiberkablar. För att det ska bli totalreflektion reflekteras ljuset mellan två material med olik optisk täthet. det gör att man beroende på vart man tittar eller vart ljuset kommer ifrån kan se en spegel då det blir total reflektion.

Den första linsen
Material: plast, text
Metod: Lägg en droppe vatten på det plastade pappret. Ser texten större eller mindre ut? Vilken slags lins fick du? Rita hur det ser ut från sidan, anteckna.  
Nackdelen med denna lins är att man bara kan studera det som droppen ligger på.
Testa ett annat sätt. 
Resultat: Texten såg större ut när man tittade genom vattendroppen.
Slutsats: Texten förstorades för att en vatten droppe är konvex, konvexa linser används i förstoringsglas, kameror och kikare för att förstora bilder. En konvex lins samlar parallellt ljus  och bryter det i fokus som förstorar text eller bilder. 
Material: text, aluminiumfolie(10*10cm) med litet hål
Metod: Stick ett litet hål i folien med en nål. Slå upp en text som är liten och försök att läsa med ögat högst 5cm från bokstäverna. Lägg sedan folien över ögat och försök läsa texten genom det lilla hålet. Vad är skillnaden? Försök förklara varför det blir så. (Detta experiment kräver mycket ljus för att fungera.) 
Resultat: Texten förstorades.
Slutsats: Om man tittar nära på en text blir texten större men den blir inte så tydlig, men använder du aluminiumfolie så reflekteras ljuset annorlunda och du får en tydlig bild


Reflektion lab

Frågeställning: Hur reflekteras ljus mot olikfärgade ytor?
Hypotes: Jag tror det kommer att reflekteras ett annat ljus beroende på vilka färger som man använder och olika skuggor.Material: Papper vitt A4, Färgat A4 och svart A4, foto, ficklampa med riktad stråle.
Metod: Låt en ljustråle träffa en vit, en färgad och en svart pappersyta. Titta på ett foto i belysning från pappret, inte från lampan. Är det någon skillnad? Om det är skillnad, förklara skillnadenResultat: Det svarta pappret gjorde att fotot blev lite mörkare, på det röda att fotot fick en rödare nyans, det vita att fotot blev ljusare och det gröna att fotot blev grönare. Ljuset reflekterades. Slutsats: Man såg att beroende på vilken färg pappret hade blev det olika nyanser som reflekterades på fotot. Man märker att vita kläder syns bättre i mörkret än vad svarta kläder gör. På sommaren i värmen absorberar svarta kläder ljuset bättre och det blir varmare i svarta kläder.

Frågeställning: Är det någon skillnad om ljuset träffar en vit pappersyta eller en skrynklig aluminiumfolie?
Hypotes: Jag tror att ljuset kommer att spridas ut mer på fotot och på det vita kommer inte ljuset reflekteras på samma sätt.
Material: Papper vitt A4, Aluminiumfolie, Foto, Ficklampa med riktad stråle
Metod: Titta på ett foto i belysning från pappret/aluminiumfolie.
Resultat: Det blev ljusare på fotot när man lyste på aluminiumfoilet, när man lyste på det vita pappret blev det inte lika ljust ljuset spreds inte ut lika mycket.
Slutsats: Det är skillnad på att rikta en ljusstråle mot ett aluminiumfolie än mot ett vitt A4, för när aluminiumfoliet är skrynkligt reflekteras inte bara ljuset utan det sprid mer också. Det blanka aluminiumfoliet reflekterar ljus bättre än vad ett vitt, plant papper gör.

Frågeställning: Vad är regeln för reflektion i plana speglar?
Hypotes: Beroende på linjernas riktning ändras vinklarna 
Material: Papper vitt A4, små plana speglar, ficklampa med riktad stråle (gärna en smal stråle), klos och vinkelskiva, linjal
Metod:
1. Tejpa fast en plan spegel på en träklos så att spegeln står lodrätt. Ställspegeln på ett pappersark och rita en rät linje på pappret längs spegelns nedre kant.
2. Drag med hjälp av en linjal, som går snett in mot spegeln. Vi tänker oss att linjen är en ljusstråle som går in  mot spegeln. Markera strålens riktning med en pil.
3. RiktaRikta in linjalen så att den kommer i linje med spegelbilden av den infallande stråle du ritat. 
4. Med normal menar man en linje som går vinkelrätt mot spegeln. Rita normalen till spegeln i den punkt där den infallande strålen träffar spegeln. Markera infallsvinkeln med ett I och reflektionsvinkeln med ett R i figuren.
Resultat: Man såg linjen man ritat i spegel reflekterades i spegeln, det blev exakt det linjer man ritat såg man i spegeln.
Slutsats: Regeln för reflektion är att infallsvinkeln är lika stor som reflektionsvinkeln dom har samma grad. T.ex. om infallsvinkeln har en grad på 20° har reflektionsvinkeln också det. om infallsvinkeln är 30° är reflektionsvinkeln också det.
Resultat: Det blev ett starkare ljus när man riktade ljusstrålen mot det skrynkliga aluminiumfoliet och svagare om man riktade ljuset på det vita pappret.
 


fredag 20 januari 2017

Kol och Syrgas laboration

Vad händer då man sätter kol i syre?
Hypotes: När kol upphettas i syre bildas koldioxid, syrgasen får glöda mer.
Fakta: Kännetecken för syrgas: Tänder en glöd
Kännetecken för koldioxid: Släcker eld, Grumlar kalkvatten
Material: E-kolv, kork, Syrgas, Kol, Degeltång, Tändstickor, Brännare, Skyddsutrustning, Kalkvatten, Sugrör
Metod: Syrgas i en E-kol sen tar man en degeltång med kol och sätter ner i syret och sen tar man ut kolbiten och sätter sen i kalkvattnet.
Studera kolbiten och syrgasen innan.
Vad händer då du sätter ner kolbiten i syrgasen.
Studera kolbiten efteråt. Bevisa att det bildats koldioxid i e-kolven
Resultat: Innan så var kolbiten svart och efter vi hållit den över en låga(brännaren) såg den ungefär likadan ut den var lite gråare efter.
Man ser inte syrgasen och den luktar inget, när vi satt ner kolbiten började den glöda mer men det var för lite syrgas för en riktig reaktion, när vi satt ner kalkvattnet och skakade blev det grumligare och från början var det helt klart.
Slutsats: När man sätter kol i syre bildas en reaktion, kolen reagerar på syrgasen och börjar glöda mer och så bildas koldioxid. Undersökningen vi gjorde visade inte den tydligaste reaktionen då syrgasen var slut och syrgasen var en av dom viktigaste sakerna för att få n riktig reaktion, eftersom vi nästan inte hade nå syrgas glödde bara kolbiten lite och det bildades inte så mycket koldioxid vilket lede till att kalkvattnet inte riktigt blev grumligt. Min hypotes stämde överens med vad som hände men jag trodde det skulle bli en större reaktion men anledningen till att det inte blev det var ju att det inte fanns nå syrgas. Koldioxid finns när vi andas ut och är också en gas som kommer från förbränningen i motorer och när du eldar, för när du eldar behövs det syre för att det ska brinna och i eld bildas kol så när kol och syre blandas bildas koldioxid och därför innehåller delar av eld röken koldioxid. Det jag skulle ha ändrat är nog att ha mer syrgas så man får en riktig reaktion.

Jag gjorde labben igen för att kunna se en riktig reaktion, och då ser man mer tydligt att kolbiten omvandlas till koldioxid när man blandar den med syrgas när man tar ut kolbiten så ser man att den har blivit gråare och rundare, så sen när vi satt i kalkvatten för att kolla om gasn som hade bildats var koldioxid. Sen testade vi även hur kol reagerar med syre om det blir överskottssyre, då såg man tydligt att kol biten omvandlats till syre då man efter inte kunde se den.

Ord formel: Syre + Kol àKoldioxid
Reaktions formel: C + O2 --> CO2

Kemisk formel: 2C + O2 à 2CO
 

fredag 13 januari 2017

Magnesium & Koppar lab

Frågeställning: Vad händer när magnesium upphettas?
Hypotes: Det bildas magnesiumoxid när magnesium upphettas, det lyser mycket när det upphettas och det blir sotigt och den kommer att väga mer tror jag.
Material: Magnesium, porslinsskål, brännare, degeltång, tändstickor
Metod: Håll magnesiumet med degeltången och håller det över brännaren.
Skriv ner egenskaper för magnesium (fota)
Tänd brännaren, ta magnesiumet med tången, hetta upp i brännarlågan, se till att bandet förs ned i skålen.
Egenskaper efter (fota)
Resultat:
När vi hettade upp magnesiumet började det lysa jätte stark och varmt sen blev det typ inge kvar bara ett vitt pulver. Innan man hettat upp metallen var den silvrig böjbar och tunn.
Slutsats: Ord formel: Magnesium + syre —> magnesiumoxid
Kemisk formel: O2  + 2 Mg --> 2 O-2 + 2 Mg2+ --> 2 MgO
När man hettade upp magnesium skedde en reaktion, det blev varmt och det började lysa. Magnesiumet reagerade med syret och bildade magnesiumoxid.
Det vi hade kunnat göra bättre var om vi hade haft lite bättre skyddsglasögon för man ser inte så bra genom dom och dom glider ner för näsan.

I min hypotes trodde jag det skulle bli en tjockare metall men det blev tvärt om, jag visste att det skulle lysa och reagera med syret, men jag trodde inte det skulle ha exakt samma reaktion som labben vi gjorde med järnet.
I vardagen finns kanske inte magnesium överallt som koppar men jordskorpan som vi går på finns det 2% magnesium och i människokroppen, det finns i skelettet och i musklerna men det koncentrerar sig i hjärtmuskeln (cellerna)












Frågeställning: Vad händer när koppar upphettas?

Hypotes: Jag tror att kopparn kommer att bli tyngre och ändra färg.
Material: Koppar, porslinsskål, brännare, degeltång, tändstickor
Metod: Håll kopparn med degeltången och håller det över brännaren.
Skriv ner egenskaper för koppar (fota)
Tänd brännaren, ta koppar med tången, hetta upp i brännarlågan, se till att bandet förs ned i skålen.
Egenskaper efter (fota)
Resultat: Före vi hade hettat upp metallen var den typ brons färgad och ganska mjuk sen när vi hettat upp kopparn blev den först grå (metall färgad) sen började det sprätta bort den grå ytan och fick då en mer rosa nyans.
Slutsats: Koppar + syre —> kopparoxid (svart o röd)
Cu + O —> Cu2O

När man hettade upp kopparn skedde en reaktion. Det blev varmt och den började glöda sen slutade den glöda och då började det sprätta och så blev det en rosa nyans. Kopparn reagerade med syret och det bildades kopparoxid.
Min hypotes stämde till viss del jag hade rätt med att den skulle ändra färg men tjockleken och böjligheten var enligt mig likadant.
Vi kunde ha haft mer värme på brännaren för det var inte riktigt nog varmt för det tog lite lång tid och man såg inte reaktionen efter jätte bra om vi hade fått göra om det hade jag haft en ännu högre temperatur på brännaren.
 Koppar är nog viktigare än vad vi tror i vardagen, utan koppar hade vi inte haft någon el eller mobiler, datorer, tv. Bilar, tåg och flyg skulle stå stilla, men det är inget vi skulle märka för vi skulle redan vara döda. Inge koppar inge liv.