Kol och Syrgas laboration

Vad händer då man sätter kol i syre?

Hypotes: När kol upphettas i syre bildas koldioxid, syrgasen får glöda mer.

Fakta: Kännetecken för syrgas: Tänder en glöd

Kännetecken för koldioxid: Släcker eld, Grumlar kalkvatten

Material: E-kolv, kork, Syrgas, Kol, Degeltång, Tändstickor, Brännare, Skyddsutrustning, Kalkvatten, Sugrör

Metod: Syrgas i en E-kol sen tar man en degeltång med kol och sätter ner i syret och sen tar man ut kolbiten och sätter sen i kalkvattnet.

Studera kolbiten och syrgasen innan.

Vad händer då du sätter ner kolbiten i syrgasen.

Studera kolbiten efteråt. Bevisa att det bildats koldioxid i e-kolven

Resultat: Innan så var kolbiten svart och efter vi hållit den över en låga(brännaren) såg den ungefär likadan ut den var lite gråare efter.

Man ser inte syrgasen och den luktar inget, när vi satt ner kolbiten började den glöda mer men det var för lite syrgas för en riktig reaktion, när vi satt ner kalkvattnet och skakade blev det grumligare och från början var det helt klart.

Slutsats: När man sätter kol i syre bildas en reaktion, kolen reagerar på syrgasen och börjar glöda mer och så bildas koldioxid. Undersökningen vi gjorde visade inte den tydligaste reaktionen då syrgasen var slut och syrgasen var en av dom viktigaste sakerna för att få n riktig reaktion, eftersom vi nästan inte hade nå syrgas glödde bara kolbiten lite och det bildades inte så mycket koldioxid vilket lede till att kalkvattnet inte riktigt blev grumligt. Min hypotes stämde överens med vad som hände men jag trodde det skulle bli en större reaktion men anledningen till att det inte blev det var ju att det inte fanns nå syrgas. Koldioxid finns när vi andas ut och är också en gas som kommer från förbränningen i motorer och när du eldar, för när du eldar behövs det syre för att det ska brinna och i eld bildas kol så när kol och syre blandas bildas koldioxid och därför innehåller delar av eld röken koldioxid. Det jag skulle ha ändrat är nog att ha mer syrgas så man får en riktig reaktion.

Jag gjorde labben igen för att kunna se en riktig reaktion, och då ser man mer tydligt att kolbiten omvandlas till koldioxid när man blandar den med syrgas när man tar ut kolbiten så ser man att den har blivit gråare och rundare, så sen när vi satt i kalkvatten för att kolla om gasn som hade bildats var koldioxid. Sen testade vi även hur kol reagerar med syre om det blir överskottssyre, då såg man tydligt att kol biten omvandlats till syre då man efter inte kunde se den.

Ord formel: Syre + Kol àKoldioxid

Reaktions formel: C + O2 --> CO2

Kemisk formel: 2C + O₂ à 2CO

 

Magnesium & Koppar lab

Frågeställning: Vad händer när magnesium upphettas?

Hypotes: Det bildas magnesiumoxid när magnesium upphettas, det lyser mycket när det upphettas och det blir sotigt och den kommer att väga mer tror jag.

Material: Magnesium, porslinsskål, brännare, degeltång, tändstickor

Metod: Håll magnesiumet med degeltången och håller det över brännaren.

Skriv ner egenskaper för magnesium (fota)

Tänd brännaren, ta magnesiumet med tången, hetta upp i brännarlågan, se till att bandet förs ned i skålen.

Egenskaper efter (fota)

Resultat:

När vi hettade upp magnesiumet började det lysa jätte stark och varmt sen blev det typ inge kvar bara ett vitt pulver. Innan man hettat upp metallen var den silvrig böjbar och tunn.

Slutsats: Ord formel: Magnesium + syre —> magnesiumoxid

Kemisk formel: O₂  + 2 Mg --> 2 O^-2 + 2 Mg²⁺ --> 2 MgO

När man hettade upp magnesium skedde en reaktion, det blev varmt och det började lysa. Magnesiumet reagerade med syret och bildade magnesiumoxid.

Det vi hade kunnat göra bättre var om vi hade haft lite bättre skyddsglasögon för man ser inte så bra genom dom och dom glider ner för näsan.

I min hypotes trodde jag det skulle bli en tjockare metall men det blev tvärt om, jag visste att det skulle lysa och reagera med syret, men jag trodde inte det skulle ha exakt samma reaktion som labben vi gjorde med järnet.

I vardagen finns kanske inte magnesium överallt som koppar men jordskorpan som vi går på finns det 2% magnesium och i människokroppen, det finns i skelettet och i musklerna men det koncentrerar sig i hjärtmuskeln (cellerna)

Frågeställning: Vad händer när koppar upphettas?

Hypotes: Jag tror att kopparn kommer att bli tyngre och ändra färg.

Material: Koppar, porslinsskål, brännare, degeltång, tändstickor

Metod: Håll kopparn med degeltången och håller det över brännaren.

Skriv ner egenskaper för koppar (fota)

Tänd brännaren, ta koppar med tången, hetta upp i brännarlågan, se till att bandet förs ned i skålen.

Egenskaper efter (fota)

Resultat: Före vi hade hettat upp metallen var den typ brons färgad och ganska mjuk sen när vi hettat upp kopparn blev den först grå (metall färgad) sen började det sprätta bort den grå ytan och fick då en mer rosa nyans.

Slutsats: Koppar + syre —> kopparoxid (svart o röd)

Cu + O —> Cu2O

När man hettade upp kopparn skedde en reaktion. Det blev varmt och den började glöda sen slutade den glöda och då började det sprätta och så blev det en rosa nyans. Kopparn reagerade med syret och det bildades kopparoxid.

Min hypotes stämde till viss del jag hade rätt med att den skulle ändra färg men tjockleken och böjligheten var enligt mig likadant.

Vi kunde ha haft mer värme på brännaren för det var inte riktigt nog varmt för det tog lite lång tid och man såg inte reaktionen efter jätte bra om vi hade fått göra om det hade jag haft en ännu högre temperatur på brännaren.

 Koppar är nog viktigare än vad vi tror i vardagen, utan koppar hade vi inte haft någon el eller mobiler, datorer, tv. Bilar, tåg och flyg skulle stå stilla, men det är inget vi skulle märka för vi skulle redan vara döda. Inge koppar inge liv.

 

Upg. 20 &21

Jämnvikt

Uppgiften: Hitta regeln för jämnvikt!

Frågeställning: Hur hittar jag jämnvikt?

Material: 25-50 k, 100g vikter, Hävstång, Stativ och klämma.

Metod:

Ställ upp stativet enligt bilden

Gör en tabell.

Testa med olika avstånd och vikter- för in resultatet i tabellen.

Hypotes:

Jag tror att för att hitta jämvikt måste man ha samma avstånd och samma vikt på båda sidorna eller t.ex. 200 g på hål 10 och 100g på hål 5 borde bli jämnvikt.

Slutresultat: 

Kraft gånger längd ska vara lika lång som den andra kraften. Vikt och avstånd ska vara lika.

Massan gånger avstånd är lika med jämnvikt.

Man använde det bland annat för att bygga gungbrädor. 

Vi hade kunnat få en bättre bild av hur man räknar ut jämnvikt om vi hade haft en bättre hävstång, vi hade kunnat testa fler gånger för att lära oss räkna ut jämnvikten.

Hitta friktionskraften!

Vi ska dra en person på golvet utan strumpor, med strumpor och en med gympaskor. För att se hur stor friktionskraften är.

Vad händer och varför?

Personen utan strumpor kommer fastna det går inte att dra hen framåt. För att det finns mer friktion men det beror också på hur mycket personen väger.

Personen med strumpor glider lätt på golvet eftersom det finns mindre friktion än utan strumpor men det beror också på hur mycket personen väger/massan.

Med gympaskor finns det mer friktion så det glider inte men det beror också på hur mycket hen väger.

Resultatet kommer bero mycket på vem vi drar hur vi drar och vilka sulor ville fötter och vilka sockra personen har.

Material:

Tre personer, ett par skor och ett par strumpor en kon för att markera sträckan.

Genomförande:

Vi tar samma person under hela undersökningen eftersom att massan spelar roll.

Men vi måste också ha samma person som drar för att dragkraften ska bli så lika som möjligt. Vi kommer att börja med att dra hen med skor på sen med strumpor och sen utan strumpor sen ser vi vilket som har mest eller minst friktion. Vi drar en viss längd och så tar vi tid och en person dokumenterar resultatet. Vi gjorde det på två olika personer för att se hur mycket det berodde på skorna och strumporna

Resultat:

Olivia: gympaskor 8,32

strumpor 6,73

barfota gick inte

Ida: gympaskor 11,89

strumpor 10,43

barfota gick inte

Det gick snabbare för Olivia för hon hade ett mindre mönster på skorna och Ida hade lita mer släta skor. För att det gick snabbare för Olivia med strumporna berodde nog på att Olivia hade typ bomulls strumpor och Ida hade något material som inte var lika halkigt. Utan strumpor går det inte och det kan bero på att det kommer in luft under fötterna och dom är fuktiga och kan vara lite skrynkliga.

Slutsats:

Det gick snabbast med strumpor men det berodde mycket på strumporna som man ser i resultatet.

Sen var gympaskor näst snabbast för att det var ganska lite friktion under skorna. Utan strumpor gick det inte för att fötterna var så fuktiga så det blir väldigt mycket friktion. Det här använder man när man när man gör skridskor för att dom ska åka framåt. Skidor använder man också friktionskraft.

Vi hade kunnat testa det här flera gånger för ett mer exakt resultat, på olika personer med olika vikt med olika skor och strumpor men också underlaget man måste dra mer om underlaget är sandigt grusigt eftersom föremålet fastnar för att friktionskraften blir så stor.

Tyngdpunkten- undersökning

Vi använde ett snöre, en tyngd och en spik vi satt spiken i hörnet och så hängde snöret och tråden ner så ritar vi efter tråden, vi gjorde så i tre hörn och där alla diagonaler möts är tyngdpunkten på föremålet.

Slutsats:

Vi upptäckte att det var svårt att rita rakt efter snöret efter som att det rörde sig lite, vi hade kunnat göra om det för att få det så exakt som möjligt eller testa på olika föremål och olika former. Man kan använda den här metoden när man ska ägna upp tavlor då tar man reda på vart tyngdpunkten och rakt ovanför tyngdpunkten ska man sätta spiken. Om vi hade tagit en tyngre vikt hade kanske tråden varit mer stilla och då hade det varit lättare att rita rakt och vi hade fått en mer exakt tyngdpunkt.

Kraft

Slutsats: Vi upptäckte att det var väldigt svårt att få ett exakt resultat eftersom våra dynomometrar inte stämde. För ett mer exakt resultat hade vi kunnat testa flera gånger använt olika föremål eller haft en dynomometer som fungerade och visade exakt.