Upg. 20 &21

Jämnvikt

Uppgiften: Hitta regeln för jämnvikt!

Frågeställning: Hur hittar jag jämnvikt?

Material: 25-50 k, 100g vikter, Hävstång, Stativ och klämma.

Metod:

Ställ upp stativet enligt bilden

Gör en tabell.

Testa med olika avstånd och vikter- för in resultatet i tabellen.

Hypotes:

Jag tror att för att hitta jämvikt måste man ha samma avstånd och samma vikt på båda sidorna eller t.ex. 200 g på hål 10 och 100g på hål 5 borde bli jämnvikt.

Slutresultat: 

Kraft gånger längd ska vara lika lång som den andra kraften. Vikt och avstånd ska vara lika.

Massan gånger avstånd är lika med jämnvikt.

Man använde det bland annat för att bygga gungbrädor. 

Vi hade kunnat få en bättre bild av hur man räknar ut jämnvikt om vi hade haft en bättre hävstång, vi hade kunnat testa fler gånger för att lära oss räkna ut jämnvikten.

Hitta friktionskraften!

Vi ska dra en person på golvet utan strumpor, med strumpor och en med gympaskor. För att se hur stor friktionskraften är.

Vad händer och varför?

Personen utan strumpor kommer fastna det går inte att dra hen framåt. För att det finns mer friktion men det beror också på hur mycket personen väger.

Personen med strumpor glider lätt på golvet eftersom det finns mindre friktion än utan strumpor men det beror också på hur mycket personen väger/massan.

Med gympaskor finns det mer friktion så det glider inte men det beror också på hur mycket hen väger.

Resultatet kommer bero mycket på vem vi drar hur vi drar och vilka sulor ville fötter och vilka sockra personen har.

Material:

Tre personer, ett par skor och ett par strumpor en kon för att markera sträckan.

Genomförande:

Vi tar samma person under hela undersökningen eftersom att massan spelar roll.

Men vi måste också ha samma person som drar för att dragkraften ska bli så lika som möjligt. Vi kommer att börja med att dra hen med skor på sen med strumpor och sen utan strumpor sen ser vi vilket som har mest eller minst friktion. Vi drar en viss längd och så tar vi tid och en person dokumenterar resultatet. Vi gjorde det på två olika personer för att se hur mycket det berodde på skorna och strumporna

Resultat:

Olivia: gympaskor 8,32

strumpor 6,73

barfota gick inte

Ida: gympaskor 11,89

strumpor 10,43

barfota gick inte

Det gick snabbare för Olivia för hon hade ett mindre mönster på skorna och Ida hade lita mer släta skor. För att det gick snabbare för Olivia med strumporna berodde nog på att Olivia hade typ bomulls strumpor och Ida hade något material som inte var lika halkigt. Utan strumpor går det inte och det kan bero på att det kommer in luft under fötterna och dom är fuktiga och kan vara lite skrynkliga.

Slutsats:

Det gick snabbast med strumpor men det berodde mycket på strumporna som man ser i resultatet.

Sen var gympaskor näst snabbast för att det var ganska lite friktion under skorna. Utan strumpor gick det inte för att fötterna var så fuktiga så det blir väldigt mycket friktion. Det här använder man när man när man gör skridskor för att dom ska åka framåt. Skidor använder man också friktionskraft.

Vi hade kunnat testa det här flera gånger för ett mer exakt resultat, på olika personer med olika vikt med olika skor och strumpor men också underlaget man måste dra mer om underlaget är sandigt grusigt eftersom föremålet fastnar för att friktionskraften blir så stor.

Tyngdpunkten- undersökning

Vi använde ett snöre, en tyngd och en spik vi satt spiken i hörnet och så hängde snöret och tråden ner så ritar vi efter tråden, vi gjorde så i tre hörn och där alla diagonaler möts är tyngdpunkten på föremålet.

Slutsats:

Vi upptäckte att det var svårt att rita rakt efter snöret efter som att det rörde sig lite, vi hade kunnat göra om det för att få det så exakt som möjligt eller testa på olika föremål och olika former. Man kan använda den här metoden när man ska ägna upp tavlor då tar man reda på vart tyngdpunkten och rakt ovanför tyngdpunkten ska man sätta spiken. Om vi hade tagit en tyngre vikt hade kanske tråden varit mer stilla och då hade det varit lättare att rita rakt och vi hade fått en mer exakt tyngdpunkt.

Kraft

Slutsats: Vi upptäckte att det var väldigt svårt att få ett exakt resultat eftersom våra dynomometrar inte stämde. För ett mer exakt resultat hade vi kunnat testa flera gånger använt olika föremål eller haft en dynomometer som fungerade och visade exakt.